Annons
Annons

Transperson på nattåget

Night train

Sakta med säkert börjar Sverige förstå att det finns transpersoner och att vi är många.

Måndag 1 september ska jag föreläsa i Västerås med start kl 10.15. Vanligtvis reser jag dagen före, men söndag kväll är Anita och jag inviterade till surströmming hos grannen.
Det går inte att motstå, men går det att kombinera?
Nattåget kl 22.37 är lösningen.
Då hinner jag både surströmming på kvällen och ta mig till Västerås i tid.

Annons

Det visar sig att alla 1:a klass kupéer är fullbokade, så jag väljer en vanlig trebäddskupé.
Nästa punkt är att välja kupé. ”Herr-” eller ”Dam”?
För mig spelar det ju inte roll, men hur reagerar en kvinna som kommer in i kupén och upptäcker att det ligger en man där? Och hur reagerar en man som kommer in i kupén och det hänger kvinnokläder på väggen?
Bäst att kolla med SJ.

Jag mailar kundtjänst lördag morgon kl 08.50

– Hej, SJ!
Jag är transperson och ska resa med nattåget från Malmö till Stockholm söndag 31 aug. Det finns inga 1:a klass kupéer kvar.
Ska jag välja plats i ”Herr” eller ”Dam”kupé?
Jag har inga problem med att sova tillsammans med andra, men eftersom det fortfarande finns en viss ovana bland folk, kan det upplevas som osäkert för många att dela sovkupé med en transperson.

Klockan 09.00 svarar Eldina på SJ Kundservice

– Hej Claes/Sara
Boka i den kupéen som känns bäst för dig. Skulle det uppstå diskussion om detta på tåget så kan ombordpersonalen lösa det.
Jag hoppas att du kommer att få en trevlig resa med vårt Nattåg.

Eldina SJ Kundservice

Det påminner om en av de värderingsövningar jag ibland använder på mina föreläsningar. Då lägger jag upp ett påstående och åhörarna får då välja att ”instämma” genom att stå upp, eller sitta ner om dom ”inte instämmer”. Sen frågar jag några varför dom instämmer, och några andra varför dom inte instämmer.

Det påstående jag tänker på är:
”Jag skulle tillåta min 7-årige son ha kjol på sig i skolan”.
De flesta väljer tyvärr att sitta ner, men jag minns en kvinna som raskt ställde sig upp och sa:
– Naturligtvis hade han fått det. Sen hade jag ringt till skolan och sagt. Idag kommer min son till skolan i kjol. Jag räknar med att ni kan hantera det.

När jag föreläser för elever använder jag texten:
”Jag tycker det skulle vara OK om min killkompis hade kjol på sig i skolan”
Då brukar de flesta eleverna ställa sig upp, medan lärarna oftast förblir sittande.
Vid ett tillfälle kommenterade jag att ingen av killarna hade kjol.
Då svarade väldigt många ”Han brukar ha det” och pekade på en kille längst fram.
– Men varför har du inte kjol idag? frågade jag.
– Min lärare tycker inte om det, svarade han.

På det svarade rektorn på skolan:
Vårt jobb är att lära er bra saker och förbereda er för livet – inte att tala om för er hur ni ska leva ert liv. Du är välkommen till skolan i kjol!

Det känns bra att SJ förstått att deras jobb är att transportera människor
– inte att ha synpunkter på hur passagerarna ska leva sitt liv.

LÄS OCKSÅ

(305)
(0)

Kommentera

Annons

Senaste från Allas

Laddar