Annons
Annons

Var ligger Sturup?

Taxi
Härom dagen beställde jag en taxi från mitt vanliga bolag för att åka till Sturups flygplats utanför Malmö.

Taxin kom, men körde förbi min adress. Gatunumret är, som ganska vanligt i villaområden lite halvtaskigt utmärkt, så jag går ut och ställer mig på trottoaren.
Taxin kommer tillbaka och en ung man av oklart ursprung stiger leende ur bilen, öppnar dörren till baksätet och tar hand om min väska.

Annons

Ovanligt bra service tänker jag lätt imponerad och säger:
– Jag ska till Sturup!
– Kan du bokstavera det, svarar chauffören beredda att slå in det på sin gps.
– Vet du inte var Sturup ligger! frågar jag förvånad.
– Jag är ny på jobbet, ursäktar han sig.
– Hur ny? frågar jag misstänksamt …
– Det är min andra dag, förklarar han och ler med hela ansiktet.

Tillåter dom verkligen vem som helst att köra taxi nuförtiden, hinner jag tänka? Medan vi kör berättar han öppenhjärtligt att han sökt alla möjliga och omöjliga jobb utan framgång. De enda jobb han kunde få var som städare och pizzabagare och dom jobben ville han inte ha.

– Så jag köpte en taxi förra veckan, anslöt mig till en växel och började köra, förklarar han.
– Har du kört taxi förut? frågar jag med illa dold förvåning.
– Nej, jag är helt ny och du är min första kund som ska till Sturup!
– Har du köpt en helt egen bil!? Brukar man inte börja med att köra för någon annan ett tag innan man investerar i en egen bil? försöker jag osäker på om jag hört rätt.
– Jo, men jag tyckte det var lika bra att köpa en egen bil. Det är osäkra tider och jag vill inte riskera att få sparken, svarar han och svänger ut på motorvägen.
– Men är det en bra idé att starta eget bolag och sätta sig i skuld om det är osäkra tider? Entreprenören i mig vägrar tro det jag hör.
– Då kan jag bara skylla på mig själv om det inte funkar. Jag vill jobba mycket och då går det även om det är dåliga tider, svarar han och ser ut att mena det.

Det här finns inte tänker jag och kollar hans taxilegitimation, men den ser ut som den ska. Vi pratar om allt möjligt och framme på Sturup visar jag honom hur han ska köra för att släppa av mig och var han sen ska köra för att hämta passagerare som ska tillbaka till Malmö.
– Nä, jag kan inte köra in där för mitt bolag har inte fixat så att jag kan passera bommen ännu, säger han medan han ringer sitt bolag för att kolla vilket som är deras fasta pris till Sturup.

Jag har hört att det är svårt för invandrare att få lån i banken så jag blir nyfiken på hur han fixat finansieringen.
– Banken ville inte låna ut till mig, men jag har många vänner så det var inga problem …
Han hoppar ur bilen, öppnar min dörr och lyfter ut min väska.
Jag ger honom 100 kr dricks för att han är den han är, och önskar honom ”lycka till” i en tuff bransch. Jag tittar efter honom innan jag går in i terminalen osäker på om jag verkligen upplevt det jag upplevt.
Man kan tycka vad man vill om att bolaget släpper in en helt ny och oerfaren kille, men för den som verkligen vill går det att komma precis hur långt som helst.

Vissa människor går inte att stoppa – tack och lov!

LÄS OCKSÅ

(136)
(0)

Kommentera

Annons

Senaste från Allas

Laddar