Annons

Transperson på nyårsbal

god-jul-001

I mitt förra inlägg ”Transperson på Fest”, skrev jag om den euforiska känslan att en man i orange kostym var mer utstickande än en transperson. Men skulle det vara lika OK för mig att komma i klänning på Nobelfesten eller på en nyårsbal?

Vad gäller för transpersoner på Nyårsbal? Samkönade par är både välkomna och respekterade överallt, men vad gäller för transpersoner? Jag frågar en expert på området Etikettdoktorn Mats Danielsson:
Är en ”man” i klänning eller en ”kvinna” i smoking välkommen på nyårsbalen och får det här upplyftande svaret:

När ser vi Kungens bordsdam i Smoking vid nyårsafton?
Vad är normalt, får hen ens klä sig så?  Kan verkligen vi ivrare av vett och etikett acceptera sådant ? Vi är alla födda, vi har lärt oss kommunicera, umgås med andra. Våra liv präglas av de normer vi växt upp med och inte sällan blir detta samtidigt vår uppfattning om vad som är rätt eller fel, vant eller ovant.

Men dessa normer kan också bli ett hinder för oss, och jag som av andra benämns som expert på vett och etikett möter ofta motstånd när jag hävdar att vi måste våga byta utsiktstorn, se saker från ett annat perspektiv. När jag säger att Bob Dylan hade rätten att tacka nej till Nobelfesten eller ok till festklänning på en man vid nyårsfirandet, då vaknar mången läsares tyckande till liv.

2009 skrev jag i min bok, ”Till Vardags och Fest”, om bordsplacering för samkönade par som gifter sig. Förlaget tvekade, men ett par månader senare kom lagen om könsneutrala äktenskap och min syn på etikett blev nu den rätta. Så fort ändrar sig saker och ganska snart talade en annan etikettexpert, min kollega, fru Ribbing vid Pride.

Etikett förändras hela tiden och den följer oss över tid. Ta just klädkoder som exempel, för hundra år sedan bar endast män kavaj, idag säljs de till de flesta kvinnor. Byxor var förbehållet oss män, hur är det idag? Du vet svaret. Även vid högtider som nyårsafton. Vi glömmer också att i många kulturer är kjol det vanliga plagget för män.

Tar utvecklingen slut här?
Nej, det som förr bröt mot normen blir alltmer accepterat idag och personer som inte vågade uttrycka sin innersta önskan kan idag således gå på fest klädd enligt ett annat köns dresscode.
Så ”ja”, säger jag – det kan man! Om du vågar byta utsiktstorn en stund så inser du detta.

Bryter detta mot gamla etikettsregler?
Absolut, men de förändras också. Klädkoder är avsedda att underlätta för gästen vid val av klädsel. Så om en man önskar bära kvinnokläder, då får hen följa den dresscode som gäller för kvinnor. Omvänt för en kvinna i manlig klädkod.

Men är det då ok att bryta helt mot all vett och etikett?
Nej, klädkoden gäller, du kan inte anlända till ett bröllop, en nyårsfest eller en begravning i orange kostym om det påbjudits mörk sådan. Acceptans innebär att en kvinna kan ta den mörka kostymen, men än har vi inte kommit till dagen då ingen reagerar, det får vi också vara på det klara med från vårt nya utsiktstorn i bemötande

För inom den önskade klädkoden kan inte individens krav på egen profilering tillgodoses, t.ex. med avvikande färg, stil, eller utformning. För nu handlar det om respekt för omgivningen. Där är det alltjämt inbjudarens önskan som gäller och till nyårsfesten är det extra elegans som förväntas.

Så för mig får det gärna sitta en Smoking på Kungens bordsdam till nyårsafton, men den ska ha svart fluga. Än så länge …

mats-danielsson

Mats Danielsson, Etikettdoktorn

Läs även: Transperson på Fest

(359)
(0)
Kommentera

Annons

Transperson på fest!

Foto: Peter Watz

Jag, längst tv bland mina vänner i världens bästa förening. Foto: Peter Watz

Torsdag 8 december 2016 gick Talarföreningen NSA:s traditionella julfest av stapeln på Westmanska Palatset i Stockholm.

Åttio av landets främsta föreläsare och moderatorer hade samlats och blandat med god mat, inspirerande tal och intressanta bordssamtal förekom såklart även ett par tävlingar. Enligt en av dessa skulle pris utdelas till den vars klädsel ”sticker ut” eller inte hör hemma bland det övriga, lite som Magnus, Brasse och Eva – låt oss ”Finna ett fel”.

Efter att juryn, under ledning av Marko Latva-Nevala skärskådat deltagarnas klädsel från topp till tå kom man till slut fram till två vinnare. Priset på den kvinnliga gick till Nina Hjort iförd en praktfull discoskepnad á la 70-tal och på den andra sidan plockade Johan Dahl iklädd orange kostym med slips och hatt i samma färg hem priset.

 

Johan Dalin, Maco och Nina Hjort

Johan Dalin, Marko Latva-Nevala och Nina Hjort.   Foto: Lennart Paulsson

Det är ju alltid kul att bli uppmärksammad och vinna priser, men det här var en tävling jag inte ville vinna och det var inte utan en suck av lättnad jag insåg att i detta sällskap betraktas en man i orange kostym, slips och dito hatt som mer utstickande än en transperson.
Lite uppmärksamhet fick jag trots allt genom flera positiva kommentarer om min frisyr och den vita blusen som flera uttryckte att dom ville äga.

Jag hoppas det inte dröjer länge innan alla transpersoner ska få uppleva samma euforiska känsla av att slippa bli betraktad som utstickande i ett sällskap med uteslutande cispersoner*.
Jag tolkar det som att när vi transpersoner blir tillräckligt vanligt förekommande i samhället kommer alla att kunna känna att det är här vi hör hemma.

  • Cisperson är motsatsen till transperson, dvs en person som identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet. Både trans och cis är latin och betyder ”på andra sidan”, respektive ”på samma sida”.
(97)
(0)
Kommentera

Annons

Julbord på norska

Det norska julbordet har stora likheter med det danska och det svenska men det finns några rätter som varken återfinns i Sverige eller Danmark.

rakfisk

Bland sill- och laxvarianterna hittar vi ”rakfisk” som väl närmast är att jämföra med ”surströmming light”. Rakfisk tillagas av öring, sik eller röding på samma sätt som surströmming, men är mindre salt och mildare i smak.
Till rakfisk severas ”lefse” och ”römme”. Lefse är ett potatisbröd som man rullar in fisken med ”römme”, som är fet norsk gräddfil.
pinnekjott
Vi hittar ingen skinka på det norska julbordet, men väl ”pinnekjøtt” och rotmos. Pinnekött tillverkas av saltade, torkade revben av får.
Mina favoriter revbensspjäll och rödkål finns med på det norska julbordet tillsammans surkål, spikenskinka och kalkon. Blåmusslor och räkor är väl inte så vanligt i Sverige, men på norska julbord finns de i överflöd.

kransekage

På gottebordet tronar en ”Kransekage” majestätiskt upp sig bland tårtor och ris á la Malta.

Jag har njutit av det goda norska julbordet flera år i rad och det smakar alldeles förträffligt även om visa smaker skiljer sig från de svenska. Men det ena måste ju inte utesluta det andra.
Och det finns gott om både snaps och gott öl i Norge oxå …

Kolla även ”Julbord på danska

(47)
(0)
Kommentera

Laddar